Hoppa till innehållet

Lokalt inflytande för hållbara bygder.

Det är våra över 5 000 lokala grupper och föreningar som utgör den första samhällsnivån. De kan också beskrivas som den demokratiska nivån mellan individen och kommunen. För oss är det självklart att lokala och regionala myndigheter och politiker rådfrågar dem innan viktiga beslut fattas, för att öka delaktigheten och få ett lokalt perspektiv. Med lokalt inflytande tas kunskaperna och idéerna tillvara från dessa grupper och bygden får välgrundade och kreativa lokala lösningar på sina behov. Och kommunens pengar används på ett optimalt sätt.

Många landsbygder har naturresurser som är viktiga för utvecklingen i hela landet – ibland till och med globalt. Det kan bidra till arbetstillfällen, men kan också innebära att ett område exploateras på ett ohållbart sätt. Genom att nationellt skapa tydliga riktlinjer och regelverk för lokalt inflytande kan sociala, ekologiska och demokratiska värden ges utrymme intill de krasst ekonomiska kalkylerna.

Lokalt inflytande för hållbar utveckling kan praktiseras genom:

  • Omställningsgrupper som arbetar med att göra sig medvetna om utmaningar inom ekologi, energi och ekonomi. Utifrån denna kunskap tar de fram handlingsplaner för att skapa hållbara bygder. Läs mer om omställning här!
  • Lokala naturresursförvaltningsråd. Världsarvet Laponia förvaltas gemensamt av de kringliggande samebyarna, kommunerna och Länsstyrelsen. Även Kosterhavets nationalpark förvaltas gemensamt av myndigheter och lokalsamhällesföreningar. Dessa förvaltningsråd utgör några av få svenska exempel på hur ett lokalt inflytande över naturresurser kan organiseras i enlighet med Elinor Ostroms Nobelprisvinnande forskning och FN:s Konventionen om biologisk mångfald.
  • Rätt till delägande och bygdepeng vid exploatering av naturresurser. Vindkraft, vattenkraft och gruvnäring är exempel där lokalsamhällen i många delar av världen garanteras rätt till inflytande och ekonomisk återbäring. I Sverige är sådana rättigheter ännu inte norm. Däremot finns det många bygder som jobbar proaktivt genom att själva starta kooperativ för att driva utvecklingen. Goda exempel är Offerdalsvind ekonomisk förening och Qvinnovindar Sverige.
  • Lokal planering. Runt om i landet har hundratals lokala utvecklingsgrupper planerat sin bygds framtid och utveckling. Till hjälp har de haft verktyg som Lokal utvecklingsplanering och Lokalekonomisk analys. Några goda exempel på detta hittas i Gunnarsbyn och Husby-Långhundra. Framsynta kommuner använder dessa lokala planer som grund i sina kommunala översiktsplaner. I vår digitala bokhylla hittar du fler exempel. Se rubriken Lokal utveckling.
  • Kommunbygderåd och kommundelsråd. I många kommuner finns det kommunbygderåd som ofta består av representanter från olika lokala byföreningar. Dessa har ofta en rådgivande roll gentemot kommunen. I några kommuner, till exempel Svågadalen i Hudiksvalls kommun, finns ett kommundelsråd kallat Svågadalsnämnden som består av direktvalda individer med viss beslutanderätt kring lokala angelägenheter. Kosternämnden består av nio valda representanter för Kosterborna och representerar dem inför Strömstads kommun. Nämnden driver inte egna frågor, utan bildar sig en uppfattning om vad majoriteten av Kosterborna tycker i en viss fråga och för den vidare till kommunen. Områdesstyrelsen i Kall består av tre lokalt valda politiker och tre politiker utsedda av kommunfullmäktige i Åre kommun som ansvarar för förskola och skolan upp till årskurs 6, fritids och hemvård i Kall. Syftet med områdesstyrelsen är att flytta besluten närmare dem det berör och att utveckla nya demokratiska former.