Hoppa till innehållet

Stort intresse för tomma hus i Hela Sverige.

Det talas mycket om tomma eller öde hus just nu – att hitta ett tomt hus på landsbygden som man köper och renoverar.

Karin Torstensson, styrelseledamot i riksorganisationen Hela Sverige ska leva och landsbygdsutvecklare i Falkenbergs kommun kan intyga att intresset är stort. Falkenbergs kommun har arbetat systematiskt med att ta vara på tomma hus på landsbygden sedan 2017.

– Vi har haft kontakt med ett femtiotal kommuner som vill veta hur vi arbetar, för att själva göra likadant, säger hon.

Falkenbergs kommun inledde sitt arbete med att inventera de hus som stod tomma och fick fann hela 1 300. Deras definition på tomma hus var att ingen var mantalsskriven på adressen, vilket medförde att en del av husen var sommarstugor och att siffran inte riktigt blev rättvisande.

Nästa steg var att kontakta fastighetsägarna och bjuda in till dialog om husets framtid. Steg tre var en marknadsföringskampanj för att locka nya invånare till landsbygden. Projektet har hittills lett till att cirka 45 tomma hus har fått nya ägare.

– Vi har visserligen bara fått loss en bråkdel av alla obebodda hus, men varje hus där det flyttar in en ny familj är oerhört betydelsefull för bygden, säger Karin som ser de obebodda husen som ett outnyttjat kapital och slöseri med resurser.

Intresset för inflyttning stort.

Kommunen har märkt av ett starkt ökat intresse för att bo på landsbygden, och framför allt nu i coronatider.

– Människor har upptäckt att det går utmärkt att jobba hemma och då kan man ju sitta var man vill. Finns det fiber, infrastruktur och lokal service, så levererar ju verkligen landsbygden, säger Karin.

Hon får medhåll av Pia Tingvall, ordförande i Hela Sverige ska leva Östergötland tillika ledamot i riksstyrelsen.

– Jag tror att många funderar på vilken sorts liv de vill leva, med tanke på klimatfrågor och självförsörjningsfrågor. De frågorna har satt ljuset på hur känsliga vi är. Antalet REKO-ringar har ju fullkomligt exploderat runt om i landet och jag tror att det är en del av samma tanke, att vi håller på att ställa om till ett klimatvänligare samhälle. Att leta upp tomma hus på landsbygden är en del av det, tror Pia.

Projektet ”Tomma hus” letar metoder för att ta tillvara fastigheter.

Hela Sverige ska leva Östergötland, Coompanion, Motala kommun och Lantmäteriet har sedan början av 2020 arbetat i projektet ”Tomma hus” vars syfte är att hitta metoder och verktyg för de kommuner som vill arbeta med hur man ska ta tillvara outnyttjade resurser i form av fastigheter. Projektets primära mål är alltså inte att öka inflyttningen till landsbygden.

– Det är klart att det vore toppen om projektet leder till ökad inflyttning på landsbygden i Motala, men att vi tar tillvara fastighetsresurserna kan ju också resultera i verksamheter som serviceverksamhet eller äldreboende, säger Pia.

I Motala kommun har man också kartlagt tomma fastigheter, men valde att engagera byalagen i de olika kommundelarna.

– De har ofta mycket god koll på vilka hus som verkligen står tomma och vilka som är sommarstugor, säger Pia som berättar att byalagen hittills identifierat 157 fastigheter i varierande skick.

Lantmäteriet tog fram en mycket användbar app för projektet. Den innebär att när man hittat ett tomt hus, så öppnar man appen, skriver in efterfrågade data och kan då få veta vem som äger fastigheten.

– Appen är inte öppen för alla. Men alla kommuner kan arbeta på det här sättet. Tekniken finns, och används inom andra sammanhang – exempelvis när man ska kartlägga avloppsbrunnar som inte fungerar, eller gatlampor som behöver åtgärdas, säger Pia.

Fastighetsägare som har dåliga erfarenheter av att hyra ut och därför låter sitt hus står tomt, skulle kunna få hjälp.

– De skulle exempelvis kunna få hjälp och stöd av kommunens bostadsbolag med att skriva hyreskontrakt på rätt sätt och information om vilka försäkringar som är bra att ha, berättar Pia.

Projektet ”Tomma hus” ska vara klart till årsskiftet. Materialet kommer dels att redovisas i någon form av metodbok och dels presenteras i en film. Intresset är stort och de har fått många förfrågningar från andra kommuner om att komma och berätta.

Oskarshamn samarbetar med webbsidan ”Landsbygdsdröm”.

I Oskarshamn valde kommunbygderådet och kommunen en annan väg. De har arbetat med ödehusen sen 2013, men för att få en nystart så inledde de ett samarbete med gänget bakom webbplatsen Landsbygdsdröm, som även driver Facebooksidan ”Jag räddade ett ödehus” med närmare 24 000 medlemmar.

Landsbygdsdröms mål är att koppla ihop säljare av tomma hus med köpare, över hela Sverige. Bakom Landsbygdsdröm står bland annat Robert Danielsson, civilekonom och utbildad byggvårdare samt Jennifer Erlandsson som är journalist.

Robert och Jennifer var inbjudna till Oskarshamns kommunbygderåd för att hålla ett seminarium om öde hus i våras. Uppåt sextio personer hade anmält sig, men så kom coronapandemin och seminariet fick tyvärr ställas in.

– Landsbygdsdröm har ett bra koncept och kan hjälpa till med både kunskap och beräkningar av hur mycket renoveringar kan kosta, säger Annicka Gunnarsson, ordförande i kommunbygderådet.

Landsbygdsdröm gjorde sin första film om ödehusen i Oskarshamns kommun som kommunen och kommunbygderådet har varit med och finansierat. Filmen heter Småland – Bråbygden här börjar äventyret.

– Vi är supernöjda med filmen och den har redan över tiotusen visningar på Landsbygdsdröms Youtube-kanal. Robert och Jennifer pratar om husen och tar tempen på bygden och de har verkligen fångat initiativrikedomen och den lokala utvecklingen här i kommunen, säger Annicka Gunnarsson, ordförande i Hela Sverige ska leva Oskarshamn.

Foto: Curt-Robert Lindqvist. 

Klicka här för att se filmen.