Hoppa till innehållet

Debatt: Endast 3 av Landsbygdskommitténs 75 förslag genomförda.


Landsbygdsfrågan har blivit mer och mer aktuell, inte minst nu under pandemin. Men egentligen har den varit på agendan länge. 2015 tillsattes en parlamentarisk landsbygdsutredning av dåvarande landsbygdsminister Sven-Erik Bucht, med syftet att ta ett helhetsgrepp kring landsbygdsfrågan. I januari 2017 tog Bucht emot slutbetänkandet.

För alla som värnar om landsbygder var det positivt att höra kommitténs ordförande Johan Persson säga ”Vi kan inte acceptera att befolkningen i landsbygderna upplever att samhället överger dem och att det sker en fortsatt tudelning av Sverige. Vi behöver en sammanhållen politik för att ta tillvara de resurser som finns i landsbygderna och säkerställa att det är möjligt att arbeta, bo och leva i hela landet”.

För den klyftan har funnits länge – och finns fortfarande. Det visar en Novusundersökning som Riksorganisationen Hela Sverige ska leva lät göra år 2019. Den visar att 94 procent av Sveriges befolkning upplevde att det finns en klyfta mellan land och stad. Hela 69 procent tyckte att klyftan ökat de senaste fem åren. Med andra ord har ambitionen att minska klyftan inte lyckats, utan utvecklingen har snarare gått åt fel håll.

Landsbygdskommitténs förslag var många och hade styrkan att alla partier var överens om dem. Det inkom över 300 remissvar varav de flesta positiva. Johan Persson sa: ”Det är en styrka att vi har kunnat bli överens över partigränserna både om inriktningen och organiseringen av en nationell landsbygdspolitik och nästan samtliga av de konkreta förslagen. Det bäddar för att kommitténs förslag kan bli genomförda. Med den samlade kraften i de 75 förslag vi lämnar är det möjligt att vända utvecklingen och skapa framtidstro i hela vårt land”.

Men vad har hänt sedan dess?

Vi har gått igenom alla 75 förslag. Vi har frågat myndigheter och departement om vad som gjorts. Resultatet är nedslående. Vår bedömning är att bara 3 av 75 förslag är genomförda, att 32 är delvis genomförda och 40 inte alls är genomförda.

Vår demokrati innebär att beslut ska processas i ett trögflytande system. Det tar tid att genomföra besluten och det är bra ur flera perspektiv. Men ett viktigt budskap från kommittén var att alla förslag behövde genomföras för att få önskad effekt. Efter tre år kan vi konstatera att det som många av oss befarade håller på att ske – nämligen att utredningen riskerar att bli en hyllvärmare i och med att många av förslagen hamnat i nya utredningar där de kan glömmas bort. Trots deras betydelse för helheten.

Vi tar inte ställning i alla enskilda förslag, men vill visa på hur svårt det är i svensk politik för utredningar att bli verklighet. Visserligen har en ny landsbygdspolitik blivit antagen med liknande ambitioner som landsbygdsutredningens. Tillväxtverket har fått en del medel och uppdrag som ska gynna landsbygdspolitiken, men ambitionen är för låg och helhetsgreppet saknas. Det kommuniceras iallafall inte.

Den första delen i utredningen handlar om ”Näringsliv och företagande” med förslag om fler investeringar, ökad innovation och fler jobb. I princip inga av dessa förslag har genomförts. Ett av de mer omtalade förslagen var 500 miljoner kronor som skulle avsättas för att införa ”den norska modellen” med sänkta arbetsgivaravgifter och avskrivning av studieskulder. Utfallet blev 70 miljoner kronor till 39 kommuner i glesbygd för att ”stärka kommunernas förutsättningar att stödja näringslivet”.

I den andra delenDigital kommunikation och transportinfrastruktur” ser det lite bättre ut, men det viktigaste – att bredbandsmålet nås – är fortfarande långt borta. När det gäller transporter är det ganska nedslående, eftersom inget av förslagen är genomförda.

Den tredje delen handlar om kompetensförsörjning. Där skulle tillgänglighet till högre studier utökas, ett utvecklingscentra starta och mer lokal utbildning ske. Vi kan inte se att något av detta har genomförts med kraft.

Den fjärde delen berör ”Samhällsplanering och bostadsbyggande” och handlar om strandskyddet där en ny utredning är under bearbetning och ska vara klar i år. Kommittén pekade också på svårigheter med långivning på landsbygden. Där har det kommit nya bestämmelser så det återstår att se vad det får för effekt.

Den femte delen behandlar ”Kommersiell service, välfärdstjänster och kultur”. Där berördes kontanthantering som nu är på lagrådsremiss. Förslag om att ändra det kommunala skatteutjämningssystemet fanns med och där har delar genomförts då kostnadsutjämningen ändrats.

Ett förslag (nr 51) är genomfört: Kulturanalys har analyserat tillgänglighet och deltagande i kulturaktiviteter i Sveriges landsbygder.

Den sjätte delen handlar om statlig närvaro. Här har mycket hunnit hända. Redan då var arbetsförmedlingen på väg att stänga ner kontor. Kommittén ville stoppa detta. Efter det har man både räddat, stängt ner och öppnat kontoren igen. När det gäller polisens närvaro finns inga konkreta tidsatta krav för utryckning.

Ett annat förslag var att statens servicecenter ska finnas i alla arbetsmarknadsregioner. Svaret vi får tre år senare är: ”Uppdrag är gett till Statens servicecenter. Det föreslås att 27 nya servicekontor ska öppna i landet senast i december 2020”

Ett av de mer uppmärksammade förslagen var omlokalisering av 10 000 statliga jobb samt att inga nya myndigheter skulle placeras i storstadskommuner. Detta har inte genomförts. De siffror vi får är att 2 000 tjänster omlokaliserats (2017-2018). Uppdatering kommer i höst lovar Kammarkollegiet. Och gällande myndigheters lokalisering hamnade exempelvis Jämställdhetsmyndigheten i Göteborg. Om nu fler statliga jobb fortsätter försvinna (Arbetsförmedlingen etc) i landsbygdskommuner kommer siffrorna att gå åt fel håll.

Den sjunde delen berör ”Styrning och organisering av landsbygdspolitiken” och där är det mesta ogjort, exempelvis ”landsbygdssäkring” av alla förslag. Inte heller har tydligare direktiv till myndigheter utformats för att främja landsbygdsutveckling. Förslaget med landsbygdsdelegationer i alla län avstyrdes. Samordning av myndigheter har getts i uppdrag till Tillväxtverket.

Den sista delen berör Civilsamhället. Utredningen föreslog att den nya perioden för Leader inom landsbygdsprogrammet skulle omfatta hela Sverige och inte utlämna vissa områden. Det är ett av många viktiga förslag i utredningen som inte får glömmas bort.

Mycket återstår och det är komplext att få till helhetsgrepp för långsiktigt hållbara lösningar. Inte minst pandemin har påvisat vikten av att vi har livskraftiga och produktiva landsbygder i vårt land och då behövs krafttag för att genomföra den ambition som fanns när landsbygdskommittén lämnade sina förslag.

Vill du läsa mer om resultatet av de 75 förslagen, klicka här för att komma till vår rapport: https://helasverige.se/index.php?id=776

                    
Åse Classon                         
Ordförande Hela Sverige ska leva

 

Staffan Nilsson
Ordförande Hela Sverige ska leva

 

Terese Bengard
Verksamhetschef Hela Sverige ska leva