Hoppa till innehållet

Kalmar är årets kommun 2019.

Motivering:

Kalmar kommun visar återigen (år 2008 senast) att långsiktigt och genomtänkt arbete lönar sig. Satsningar på barn, ungdomar och äldre gör det lättare för alla att bo på landsbygden, och medfört att befolkningen på landsbygden har ökat. Ett enkelt och bra instrument har varit att satsa på så kallad Bygdepeng vilket ger mycket verkstad för lite pengar.

Det var en stolt landsbygdsutvecklare i Kalmar kommun som tog emot beskedet om att Kalmar kommun blir Årets kommun.

– Det är både hedrande och jättekul, naturligtvis. Ser verkligen fram emot att komma och ta emot priset. Kommunstyrelsens ordförande blev jätteglad över att vi vinner för andra gången 1). Det är ett kvitto på att vi är på rätt väg, att vi inte bara snackar utan försöker göra verkstad, säger kommunens landsbygdsutvecklare, Jonas Svendsén.

Ledordet för kommunen är att tillsammans göra Kalmar kommun ännu bättre för alla, fortsätter Jonas.

– Vi utvecklar hela kommunen, inte bara staden.

År 2018 ökade antalet invånare på landsbygden med 115 personer och det är Jonas är stolt över.

– Vi ser en ganska tydlig trend med positiv befolkningsutveckling i hela kommunen, även landsbygden. Det smittar ju av sig på skolor, kommersiell service, förskolor och sporthallar.

Kalmar kommun sökte utmärkelsen Året kommun för en rad åtgärder och nämnde bland annat arbetet med bygdepeng, servicepunkter, fiberutbyggnad, satsningar på bostäder på landsbygden, satsningar på förskolor och skolor på landsbygden, sänkta biljettpriser i kollektivtrafiken i sin ansökan.

Hur kommer det sig då att det blev just de här sakerna?

– Strategin är att vara ute så mycket som möjligt och lyssna och ta in. Vårt arbete bygger på dialoger och jag träffar både byalag, föreningar och företag flera gånger i veckan. Jag blir bjuden på styrelsemöten och jag träffar skolelever. Jag får veta vilka utmaningar man har och vad som gäller, säger Jonas.

Planering är också viktigt.

– Vi jobbar med planer på ett par års sikt så att vi kan få med sådant som kräver långsiktig ekonomisk planering, förklarar Jonas.

Allt är dock inte planerat. Bygdepengen, exempelvis, kom till ganska slumpmässigt.

– Vi är inte ett Leaderområde i den pågående programperioden. Många tyckte att det var skönt eftersom det kräver så mycket administration. Vi bestämde oss för att införa en bygdepeng istället. Tanken med den är att det ska krävas minimalt med administration och kontroll och vi jagar inte kvitton. Vi litar på att de som får pengarna och gör arbetet, sköter det på rätt sätt. Vår bygdepeng har varit mycket uppskattad och föreningarna kan söka max 300 000 kronor.

Vad gäller fiberutbyggnad så satsar kommunen på att uppfylla målet om 100 procents bredbandstäckning år 2020.

– De sista procenten är svårast att nå. Vi satsar på det vi kallar Kalmarmodellen som går ut på att kommunen gräver ner kanalisationsrör på sträckor som inte är kommersiellt gångbara och upplåter dem till en bredbandsoperatör. Då har operatören möjlighet att erbjuda fiber till marknadsmässiga villkor. Vi lägger till och med dubbla rör så att fler kan komma in och lägga fiber, för konkurrensens skull, säger Jonas och påpekar att det viktigaste är att kommunen satsat 60 egna miljoner kronor på utbyggnad de tre senaste åren, utan det statliga bredbandsstödet.

Servicepunkter är något som kommunen satsar på. En är redan i bruk och två ytterligare är beslutade. För att få bli en servicepunkt ska den fungera som mötesplats för byborna. Man ska kunna ta en kopp kaffe där, värma sin matlåda, ladda mobil och dator och få hjälp med enklare service och ärenden. Det ska finnas en gratis dator med internetuppkoppling och skrivare som är gratis att använda. Den befintliga servicepunkten är precis uppdaterad med första hjälpen-kit och en hjärtstartare.

– Det är matvaruaffärer som ansvarar för servicepunkterna och de ska tillhandahålla de ovanstående tjänsterna för att få ersättning. Den är på 100 000 kronor per år och samtidigt som det ger service åt bygden, hoppas vi att det ger större ekonomisk trygghet för handlaren.

Kommunen har också skrivit avtal med handlare för kompletterande livsmedelsinköp, berättar Jonas. Det är också ett sätt att stötta de lokala handlarna och innebär i korthet att om något saknas på en förskola eller liknande så kan personalen gå till den lokala handlaren och komplettera med det som saknas, istället för att åka in till de stora leverantörerna. 

Med en positiv befolkningsutveckling i hela kommunen blir det lättare att satsa på skolor, affärer och sporthallar.

– Ja, det är roligt att vi kan göra det. Vad gäller skolorna så har vi tagit beslut på att satsa på skolor och förskolor på landsbygden. Vi ska inte lägga ner, tvärtom, utveckla dem och investera. Det var länge sedan vi lade ner en skola.

Stolta är de också över sina ungdomsdialoger där representanter för kommunen kommer till ungdomarna på möten, lyssnar av och pratar.

– Vi försöker sortera ut de saker som är lätta att uppnå. Ofta är det bara småsaker om behöver ändras, sådant som man bara vet om man lever i det. De blir så glada över att bli tillfrågade.  Jag tror att det ofta är så att man som vuxen tror att man vet, och så kör man över, istället för att fråga.

1. ) Kalmar kommun fick även utmärkelsen Årets kommun år 2008.

Bild: Välbesökt julmarknad i Läckeby. Foto: Kalmar kommun.