Hoppa till innehållet

Bredband/Fiber

Mehmet Kaplan statens bredbandsinfrastruktur

Mehmet Kaplan tar emot förslag om effektivare användning av statens bredbandsinfrastruktur.

 

Idag överlämnades utredningen Statens bredbandsinfrastruktur som resurs (SOU 2016:1), till bostads-, stadsutvecklings- och IT-minister Mehmet Kaplan. Utredningen innehåller en rad förslag på hur bredbandsinfrastrukturen kan effektiviseras.

 

  • Regeringen behöver ta ett helhetsbegrepp och se infrastrukturen som en resurs.
  • De aktörer som äger infrastrukturen behöver få tydliga politiska signaler om att de också har ett ansvar för att de politiska målsättningarna på området nås.
  • Aktörerna ska samverka och samråda med PTS och MSB i frågor som rör fibernät och se till att näten är robusta och byggs effektivt.
  • Vid utbyte av optofiber i banvallen ska Trafikverket se över om de behöver lägga extra fibernät eller Kanalisation för att regeringens bredbandsmål o  90 procent av landets hushåll och företag ska kunna ansluta sig till bredband om minst 100 Mbit/s senast 2020 nås.
  • Att när trafikverket och Svenska kraftnät ser över möjligheten att bygga ihop sina fibernät i syfte att skapa redundans ska de också undersöka om de kan förlägga den sammanbindande fiber så att passar områden som saknar möjlighet att ansluta till snabbt bredband.
  • De statliga aktiebolagen Vattenfall AB och Teracom AB bör uppmanas att aktivt bidra till effektiviseringen av den gemensamma resursen och till uppfyllande av regeringens bredbandsmål.

 

Kontakt

Martin Kling

Pressekreterare hos bostads-, stadsutvecklings- och it-minister Mehmet Kaplan

 

Telefon (växel)       08-405 10 00

 

Med vänlig hälsning

 

Ulrik Strömberg

Utökad satsning på bredbandskoordinatorer

Idag tog regeringen beslut om att utöka stödet till länens bredandskoordinatorer samtidigt som Post- och telestyrelsen får i uppdrag att administrera ett nationellt sekretariat för koordinatorerna.

 

I maj 2015 beslutade regeringen att ge länen möjlighet att införa särskilda bredbandskoordinatorer som ska fungera som kontaktpunkt för bredbandsfrågor i länet. Ett exempel där bredbandskoordinatorn spelat en viktig roll är det nyligen lanserade bredbandsprojektet Dig.2020 i Västernorrland.

Nu har regeringen valt att förstärka denna satsning genom ökade anslag och genom att koordinatorerna också får i uppgift att ansvara för en kartläggning av länets bredbandstillgång, aktörer, utbyggnad, behov och utmaningar. PTS får också i uppdrag att fortsätta administrera ett nationellt sekretariat för koordinatorerna.

- Bredbandskoordinatorerna är viktiga för att säkerställa att fler aktörer på alla nivåer är med och bidrar både till bredbandsutbyggnad och till digitalisering. Jag är väldigt glad över att vi nu kan utöka resurserna för deras viktiga arbete, säger it-minister Mehmet Kaplan.

För 2016 kommer 21 miljoner kr att avsättas, jämfört med de 15 miljoner kronor som avsattes för 2015. Regeringens ambition är att det för perioden 2017-2020 ska avsättas ytterligare 21 miljoner kronor per år.

 

Kontakt

Hakim Belarbi
Pressekreterare hos bostads-, stadsutvecklings- och it-minister Mehmet Kaplan
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 072-543 74 56
e-post till Hakim Belarbi

 

Med vänlig hälsning

 

Ulrik Strömberg

Yttrande över Statens jordbruksverks föreskrifter

2015-12-04                         D.nr 3.2.16-6558/15

Jordbruksverket                        .
Landsbygdsavdelningen
551 82 Jönköping

 

Yttrande över Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2015:35) om företagsstöd, projektstöd och miljöinvesteringar samt stöd för lokalt ledd utveckling (D.nr 3.2.16-6658/15)

 

Hela Sverige ska leva har beretts tillfälle att yttra sig över Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2015:35) om företagsstöd, projektstöd och miljöinvesteringar samt stöd för lokalt ledd utveckling.

 

Hela Sverige ska leva har ca 5 000 lokala utvecklingsgrupper som arbetar för sin bygds utveckling.

 

Många är aktiva i etableringen av fibernät och har anslutit sig till Byanätsforum. Engagemanget är stort i bygderna och det gäller att fortsätta att ta vara på intresset för att inte bara uppnå utan överträffa regeringens bredbandsmål 2020. Hela Sverige ska leva har tidigare satt ett högre mål: varenda by ska ha tillgång till 100 Mbit/s senast 2015 och samtliga hushåll 2020.

 

Hela Sverige ska leva är positiv till flera av de nya föreskrifterna där vi ser att förändringarna är till det bättre. Det är dock oroväckande att vissa paragrafer innehåller förslag om avdrag för de fiberföreningar som till exempel inte uppnår det antalet fastighetsanslutningar de kalkylerat med i sina ansökningar, vilket kan medföra avdrag på beviljat stöd med 20 %.  Stöden kan ju handla om flera miljoner då föreningarna är olika till storlek över landet. Effekten kan bli att intresset för fiberbyggandet över landet avtar, vilket vore förödande för utvecklingen på landsbygden.

 

Vi anser att reglerna är oförutsägbara i den fas då projekten ska slutredovisas och stödmyndigheten ska granska projektet. Särskilt problematiskt blir det för de fiberföreningar som inte har ekonomi för att klara ett större avdrag av ett beviljat stöd. Det är allvarligt att förutsättningarna förändras genom att regler förändras efter det att väldigt många ansökningar redan gjorts.

 

Situationen blir annorlunda för bolag med betydande resurser bakom sig, de behöver heller inte redovisa de intäkter som tas in i projekten genom anslutningsavgifter. Stödet räknas på de stödgrundade kostnaderna utan att dessa avdrag görs för intäkter.

 

Det önskvärda hade varit om det hade funnits ”olika spår” för företag och de ideella krafterna.

 

Vi finner stor risk att fiberföreningarna återtar sina ansökningar när dessa förhållanden blir kända.

 

Fiberutbyggnaden på landsbygden bygger på frivilliga krafter som oftast inte alltid har den ekonomiska, juridiska och tekniska kompetens som krävs. Utbyggnaden har stimulerats på olika sätt, bland annat genom bildandet av Bynätsforum, ett forum där föreningarna kan hämta kunskap och dela erfarenheter med varandra. Byanätsforum är dock inte tillräckligt för föreningarna och bör utökas med en supportfunktion som kan klara av de frågor som ställs.

 

Hela Sverige ska leva ser positivt på regeringens beslut att tillsätta bredbandskoordinatorer för att stimulera tillväxten av fiber på landsbygden och ser förslagen om avdragen som en fara för fortsatt utbyggnad.

 

Vad som nu kan komma att ske är att utbyggnadstakten kommer att minska och det  blir ”mindre nät för pengarna” samt att regeringen får svårigheter att uppnå målet.

 

Förslaget till yttrande diskuterades och presenterades vid Hela Sverige ska levas förenings- och höstmöte den 4 december 2015.

 

Förenings- och höstmötet ställer sig bakom yttrandet. Förutom de 5000 olika lokala utvecklingsgrupperna består Hela Sverige ska leva av 24 länsbygderåd och 44 medlemsorganisationer.

 

Med vänlig hälsning

 

Staffan Nilsson                   Åse Classon                        Terese Bengard

 

Ordförande                         Ordförande                         Verksamhetschef

Fortsatt arbete för Bredbandsforum

Regeringen har i dag beslutat om fortsatt arbete för Bredbandsforum under perioden 2016-2020. Forumet leds av it-minister Mehmet Kaplan.

 

Bredbandsforum ska bidra till nationell samordning genom dialog mellan regeringen, myndigheter, organisationer och företag som verkar på den svenska bredbandsmarknaden. Syftet är att hitta konstruktiva lösningar som bidrar till en ökad samverkan kring frågor som kan främja utbyggnaden av fast och mobilt bredband för att nå målen för regeringens bredbandspolitik.

 

- Bredbandsforum har en viktig roll att spela i att identifiera centrala frågor som kan effektivisera och påskynda bredbandsutbyggnaden i Sverige. Det är viktigt att centrala aktörer kan komma samman och gemensamt diskutera viktiga utmaningar och möjligheter, säger it-minister Mehmet Kaplan.

 

Bredbandsforum har funnits sedan 2010. I november 2014 gav regeringen Statskontoret i uppdrag att utvärdera Bredbandsforums verksamhet. Uppdraget slutredovisades den 31 mars 2015 i rapporten Samverkan för bredband i hela landet. Utvärderingen visar att forumet i huvudsak varit inriktat på frågor som är väsentliga för bredbandsutbyggnaden. Statskontoret konstaterar att verksamheten sammantaget har bidragit till att förbättra förutsättningarna för bredbandsutbyggnaden i hela landet.

 

Kontakt 

Hakim Belarbi
Pressekreterare hos bostads-, stadsutvecklings- och it-minister Mehmet Kaplan
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 072-543 74 56
e-post till Hakim Belarbi

Regeringen: Nu ska glesbygden få billigt bredband

Nu tas ett steg mot billigt och snabbt internet i glesbygden. Kostnaderna för att lägga ut nytt bredband ska minskas med 90 procent genom lagändringar som regeringen väntas klubba under torsdagen.

 

Bostads-, stadsutvecklings- och it-ministern Mehmet Kaplan lovar billigt bredband till hela landet.

 

En av tio svenskar har inte tillgång till internet hemma och enbart 61 procent har tillgång till snabbt internet på 100 mb per sekund, visar Internetstiftelsens senaste rapport.

 

Skillnaden är dessutom stor mellan stad och glesbygd och regeringen har som mål att 90 procent av Sveriges befolkning ska ha tillgång till så snabb uppkoppling 2020.

 

Under torsdagen tar regeringen därför beslut om att skicka en lagrådsremiss om ändringar i flera lagar. Den viktigaste förändringen handlar om att minska kostnaderna för grävning vid anläggning av nytt bredband. Grävkostnader står för mellan 75 och 95 procent av kostnaderna i dag.

 

– Regeringens målsättning är att vi ska vara bäst på att ta tillvara digitaliseringens möjligheter och då är det viktigt att bredbandet, som är själva ryggraden, är på plats, säger bostads- och it-ministern Mehmet Kaplan (MP).

 

Kostnaden ska alltså sänkas genom att bredbandsbolagen i högre grad ska få kännedom i förväg om nya anläggningsprojekt och få reda på vilken befintlig infrastruktur som finns.

 

Den som tillhandahåller ett kommunikationsnät eller en viss typ av infrastruktur ska helt enkelt vara skyldig att låta den som bygger ut bredband få tillgång till infrastrukturen.

 

Tanken är att fler ska dela på grävkostnaderna. Befintliga rör, som elkablar, ska kunna användas av bredbandsbolagen. Om ett företag ska bygga avlopp, exempelvis, kan ett annat företag som vill bygga bredband använda rören för fiber.

 

Då gör vi det möjligt att slippa gräva i onödan. Och slippa det som vi kan skratta om: att det kommer en aktör och gräver upp en gata och någon månad senare kommer någon annan och gräver upp gatan igen, säger Mehmet Kaplan.

 

Nya fastigheter ska även utrustas med infrastruktur som ska underlätta installation av bredband.

 

– Pengarna gör störst nytta om de används mest kostnadseffektivt. Det här blir mer "bang for the buck", säger Kaplan.

 

Regeringen räknar med att det kan bli en del tvister, därför ska en myndighet, troligtvis Post- och telestyrelsen, sättas in för att lösa eventuella problem. Misslyckas det ska ärendet avgöras i förvaltningsdomstolen.

 

Terese Bengard, verksamhetschef på Hela Sverige ska leva, svarar så här när SvD frågar om bredbandsutbyggnad är viktig för glesbygden:

 

– Det är, ursäkta, en fånig fråga. Om du får frågan om det är viktigt med bredband säger du ja, och det säger vi på glesbygden också. Det är lika viktigt att ha bredband som att ha el.

 

Terese Bengard säger att det handlar både om demokrati och kommunikation.

 

– Sedan handlar det om överlevnad. E-hälsan ska ju byggas ut och du kan inte ha ett arbete om du inte är uppkopplad.

 

De nya lagarna ska träda i kraft den 1 juli 2016.

 

Med vänlig hälsning

 

Ulrik Strömberg

 

Post- och telestyrelsen

PTS Bredbandskartläggning 2014 - En geografisk översikt av bredbandstillgången i Sverige - PTS-ER-2015:11

www.pts.se 

 

 

Byanätforum/Byanätskartan

Byanätskartan visar lokala bredbandsinitiativ

 

För att underlätta för lokala bredbandsinitiativ och marknadsaktörer att komma i kontakt med varandra och få till samarbeten kring bredbandsutbyggnad lanserar Post- och telestyrelsen (PTS) idag e-tjänsten ”Byanätskartan”.

 

Bredbandsutbyggnad på landsbygden har ökat de senaste åren. Såväl lokala initiativ som kommuners, regioners och länsstyrelsers insatser är viktiga i detta arbete.

 

En förutsättning för utbyggnaden är att dessa lokala initiativ, byanäten, kommer i kontakt med och kan anslutas till en professionell nätägares bredbandsnät. Processen blir också enklare om byanäten kan ta del av kunskap och erfarenheter från andra byanät. Därför har PTS i samarbete med Bredbandsforum utvecklat Byanätskartan. (Bredbandsforum är en del av regeringens bredbandsstrategi och arbetar för att målen i den nationella bredbandsstrategin ska nås.)

 

Kartan visar på lokala bredbandsinitiativ som etablerats både med och utan offentligt stöd, oavsett om man befinner sig i början på byanätsprocessen eller om man har byggt klart.

 

Byanätskartan verktyg i kommande samverkansgrupp

 

Eftersom de lokala initiativen är viktiga för bredbandsutbyggnad på landsbygden kommer Bredbandsforum inom kort att lansera ett byanätsforum. Tanken är att erbjuda vägledning och information om byanätsutbyggnad samt möjliggöra för byanät och andra aktörer att samarbeta och nätverka med varandra. PTS kommer att aktivt delta i Byanätsforum och erbjuder i det här sammanhanget Byanätskartan som ett sätt att få en översikt över byanät i Sverige.

 

Byanätskartan del av Bredbandskartan

 

Byanätskartan är en av de kartor som ligger i PTS e-tjänst Bredbandskartan. Bredbandskartan innehåller sju olika kartor som bland annat visar på tillgången till bredband i Sverige (teknik och hastighet), nätägare och internetleverantörer i närheten av en viss plats och vilka län och kommuner som har en bredbandsstrategi.

 

Besök Bredbandskartan på www.bredbandskartan.se eller gå till www.bredbandskartan.se/byanat för att komma direkt till Byanätskartan.

 

För mer information:
Jennifer Sevallius, konsumentmarknadsavdelningen, tfn: 073-644 55 91
PTS presstjänst, tfn: 08-678 55 55

Byanätsforum – ett initiativ för de lokala bredbandsnäten

Publicerad 2015-03-16

 

Bredbandsnäten på landsbygden får nu ett nationellt stöd genom Bynätsforum.  Målet är att att lättare kunna lösa juridiska, tekniska och ekonomiska utmaningar. Bakom initiativet står regeringens Bredbandsforum tillsammans med en rad andra aktörer

 

Den svenska modellen för bredbandsutbyggnad på landsbygden kallas byanätsmodellen. Modellen baseras på involvering av de som bor och verkar på landsbygden. I nuläget finns ca 1 000 byanät som initierat eller färdigställt bredbandsnät. Totalt uppskattas dessa lokalt byggda och ägda nät täcka in 150 000 anslutningar. Byanätsmodellen har skapat en folkrörelse som gjort avtryck och gör skillnad.

 

Modellen möter dock utmaningar, inte minst i form av byråkrati. För de enskilda nätägarna saknas idag svar på frågor om villkor för stödpengar för att bygga byanät, standarder för utbyggnad, regler för överlåtelser och vad som bedöms vara ett rimligt pris för ett byanät? Frustrationen delas av marknadsaktörerna som har svårt att komma i kontakt med byanätsföreträdarna. De enskilda byanäten agerar i stor utsträckning som ”isolerade öar” utan möjlighet att lära inte av varandra. Detta innebär at misstag upprepas och att stora resurser förbrukas för att lösa problem som redan andra löst.

 

För att förenkla för byanäten och skapa möjlighet till snabbare etablering till en lägre kostnad med högre och jämnare kvalitet har regeringens Bredbandsforum startat Byanätsforum , en plattform för lokala bredbandsät. Initiativet stöds av de tongivande marknadsaktörerna, myndigheterna och lokalorganisationerna.

 

Byanätsforum sammanställer information om byanät och bidrar till en diskussion om byanätens villkor. Initiativet kompletterar regionala och lokala initiativ och ger en nationell gemensam arena. Genom Byanätsforum förs diskussioner mellan byalag, offentliga aktörer och marknaden i syfte att att underlätta för planering, utbyggnad och förvaltning av bredbandsnät på landsbygden. Målet är att göra det enklare för lokalgrupper att bygga och driva nät av hög kvalitet och att frågor av juridisk, teknisk eller ekonomisk karaktär snabbt kan lösas.

 

Läs mer på www.byanätsforum.se

 

 

Byanätforum

Nu startar vi Byanätsforum

  
Ett gemensamt initiativ för att stärka de lokalt byggda och ägda bredbandsnäten Modern elektronisk kommunikation är idag lika viktigt som vägar, vatten och el. Utbyggnaden av bredband på landsbygden är dock en utmaning. En lägre befolkningsdensitet ger sämre kommersiella förutsättningar att klara infrastrukturinvesteringar. Detta gör att bredbandsbyggnationen måste hanteras på ett annat sätt än i städerna där marknaden ensamt står för utbygganden.

 

Den svenska modellen för bredbandsutbyggnad på landsbygden kallas byanätsmodellen. Modellen baseras på involvering av de som bor och verkar på landsbygden. Genom ett lokalt ledarskap kombinerat med stort engagemang och organisering har utbyggnaden av bredband via byanätsmodellen visat sig vara kostnadseffektiv. I många fall möjliggör byanätsmodellen att bredband kan byggas till ett pris som är mindre än hälften av vad en marknadsaktör kan åstadkomma på egen hand. Detta gör att nät kan byggas och drivas till en kostnad som är jämförbar med den i städer och tätorter.

 

Tack vare byanätsmodellen har i nuläget 1 000 byanät initierat eller färdigställt fiberbaserade bredbandsnät. Totalt uppskattas dessa lokalt byggda och ägda nät täcka in 150 000 anslutningar. Byanätsmodellen har skapat en folkrörelse som gjort avtryck och gör skillnad. Lokala initiativ, engagemang och förvaltning är en förutsättning för att hela Sverige ska leva.

 

Även om den lokala drivkraften är stark finns stora utmaningar som hotar hela modellen. För de enskilda byanäten som är i färd med att planera eller bygga nät upplevs situationen som allt svårare med komplexa krav och kontinuerligt förändringar i spelregler.

 

För att skapa balans behövs en motvikt mot byråkratiskt krångel och stelbenthet. Vi ser behov av initiativ för att:

·         synliggöra de lokala bredbandsnäten och deras arbete

·         ge vägledning, råd och stöd åt byanäten

·         skapa en sammanhållen struktur

 

Vi vill med detta annonsera att vi tillsammans med en rad andra aktörer stödjer initiativet till Byanätsforum– en plattform av och för byanät. Forumet blir ett komplement till våra befintliga organisationer med fokus på en av landsbygdens viktigaste framtidsfrågor. Vi uppmuntrar alla lokala bredbandsnät i landet som planerar, bygger eller färdigställt sina nät att kostnadsfritt anmäla sitt intresse att delta. Byanätsforum kommer att ge information och synbarhet för byanäten och vara en sammanhållande kraft att räkna med.

 

På organisationernas vägnar

Uno Jakobsson, Ordförande för Riksförbundet Enskilda Vägar

Åse Classon och Staffan Nilsson, Ordföranden för Hela Sverige ska Leva

Åsa Odell, v.Ordförande för Lantbrukarnas Riksförbund

Gordon Hahn, Ordförande för Coompanion

 

Kontaktuppgifter till projektledare Patrik Sandgren:

e-post: Patrik.sandgren[at]pts[dot]se

Tel: 073-644 57 13

 

Byanätforum arbetar för att förenkla för byanäten och ta tillvara gemensamma intressen.

Stöd och vägledning i Byanätsprocessen erbjuds till deltagarna. Alla byanät är välkomna, oavsett om man är i uppstartsfasen, håller på att bygga, eller byggt färdigt och nu driver sitt bredbandsnät.

 

Läs mer på www.byanätsforum.se

 

 

 

 

 

Byanätsforums femte nyhetsbrev

Nyhetsbrev nr 5

 

Digitala klyftan ett demokratiproblem

Digitala_klyftan.pdf

Bredbandsutbyggnaden

Stora nätskillnader mellan stad och land

 

Att finnas kvar eller att tyna bort. Valet mellan att satsa på att bygga ut snabbt bredband eller inte kan vara avgörande för delar av landsbygden, tror Christel Gustafsson, landsbygdsstrateg på Jordbruksverket.

 

Egentligen bor det lika många människor på den svenska landsbygden i dag som på 1950-talet, en del samhällen växer medan andra avfolkas, säger Christel Gustafsson. Men på flera små orter har viktiga samhällstjänster som polis och Försäkringskassan stängt igen och just nu pågår en snabb centralisering av statliga verksamheter. Skatteverket lägger ner kontor runt om i landet, och snart följer även Arbetsförmedlingen och Lantmäteriet.

 

Samtidigt som allt fler kontor för service- och samhällstjänster försvinner och ersätts med digitala lösningar, beskrivs tillgången på snabbt och stabilt bredband som ett av de största problemen på landsbygden.

 

– Det är på landsbygden som bredband verkligen kan göra skillnad. Där kan man överbygga avstånd, utföra mer service som att handla via nätet, studera, få nätsjukvård. Man har verkligen betjänt av ett bra bredband, och ändå har bredband blivit ett landsbygdsproblem som vi nu måste lösa, säger Christel Gustafsson.

 

”Inte konstigare än att bygga järnvägar”

 

En del argumenterar för att bredband är en demokratifråga, och det är det på sätt och viss, säger Gunnel Forsberg, professor i kulturgeografi vid Stockholms Universitet, som har forskat på landsbygdsutveckling.

 

– Det är en infrastruktur, och när man pratar om infrastrukturer pratar man om att det ska vara tillgängligt för alla, att det är en samhällsfunktion, och i det här sammanhanget så är det det. Man kan jämföra med när man byggde järnvägar, det är inte konstigare än så.

 

Även hon säger att tillgången till snabb uppkoppling kommer bli allt viktigare i vardagslivet och för företagen i framtiden.

 

– Just nu diskuterar man mycket om stöd till lanthandlare för att man ser att det är ett viktigt nav och social mötesplats. Men ser man till de som flyttar till landsbygden, de som inte jobbar där utan pendlar, så är kanske inte lanthandeln avgörande utan snarare att man kan vara uppkopplad och ha länkar ut i världen.

 

”Kan göra landsbygden till en vinnare”

 

Regeringen har valt att marknadskrafterna ska sköta utbyggnaden av bredband i landet, en lösning som passar staden men inte fungerar på landsbygden, konstaterar Christel Gustafsson, landsbygdsstrateg på Jordbruksverket.

 

– Definitionen av landsbygden är svaga marknader. Då behöver man en särlösning för att klara landsbygdens utbyggnad, och den finns ju där nu också.

 

Den förra regeringen avsatte under 2012 och 2013 runt en miljard till stöd för utbyggnad av bredband på landsbyggnaden, och för ett landsbygdsprogram som ska pågå under 2014-2020 har regeringen avsatt 3,25 miljarder kronor för just detta. Jordbruksverket fördelar stora delar av stödet, och pengarna gör att utbyggnaden här nu går jättebra, säger Christel Gustafsson.

 

– Det är en otrolig möjlighet med bredband att hitta nya innovativa lösningar som gör landsbygden till en vinnare. Det finns också den sidan att det kan vara dödsstöten för landsbygden om inte bredbandet kommer och alla servicelösningar försvinner och väntas skötas via bredband, då är det svårt.

 

Risk för klyfta mellan stad och land

 

Precis som i övriga delar av Sverige, är utmaningen på landsbygden större ju längre ut man kommer från städerna, där det blir glesare mellan husen och dyrare att bygga ut bredband.

 

– Det finns en risk att vi får klyftor mellan stad och land. Att det blir klyftor mellan de som har tillgång till samhällstjänster och de som inte har det men fortfarande betalar skatt till systemet. Där kan det finnas en risk för att man känner att man inte får vara med riktigt, ”ingen vill satsa där jag bor, jag har inget värde”.

 

Befinner sig landsbygden vid ett vägskäl i den här frågan, om man ska få finnas kvar eller tyna bort?

 

– Jag tror att bredbandsfrågan är avgörande och jag hoppas att landsbygderna kommer att orka att bygga ut det här och att man tar tillvara de möjligheterna som finns i landsbygdsprogrammet.

 

HUR PRISVÄRT ÄR DITT BREDBAND?

 

Gör SVT:s bredbandstest här

 

Gå in och gör vårt test för att se hur prisvärt ditt bredband är. Passa gärna på att dela med dig av erfarenheter, bra som dåliga, om hur ditt bredband fungerar.

  • Charlotta Johansson charlotta.johansson[at]svt[dot]se

     

Publicerad:13 april 2015 - 05:30

Landsbygden får 3,25 miljarder för att bygga bredband

Tidningen Land

Det nya nätet blir dyrare och sämre för medborgarna

Insändare Bredband

Allehanda

Bygg fiber på hållbara grunder!

Följande uttalande skickade vi till landsbygdsminister Sven-Erik Bucht med kopia till Jordbruksverkets generaldirektör Leif Denneberg:

 

Visst vill vi alla att hela Sverige ska ha bredband. Det är en ödesfråga för hela landets utveckling.

 

Hela Sverige ska leva tycker att det är bra med de 3,25 miljarder som satsas på detta samt att pengarna denna gång gör verkan i de bygder som tidigare inte hade möjlighet att få tillgång till medlen. Vi tror dock inte att dessa medel räcker för att bygga fiber i hela landet utan att ytterligare tillskott kommer att behöva skjutas till.

 

Vi tycker vidare att det är bra att fritidshusen kan få stödersättning, då fritidsboenden kan omvandlas till permanentboenden med rätta förutsättningar, till exempel bredbandsuppkoppling, vilket är en viktig utvecklingsfaktor för landsbygden.

 

Vi ser ett stort fokus på bredband bland våra medlemmar - de 5 000 byalag som verkar runt om i landet. Vi ser också ett stort engagemang och en stor vilja att bidra till att den egna bygden får bredband. Det är en självklarhet att hugga i själv om det ska bli något gjort. Och det är bra. Det finns en ovärderlig kunskap om lokala förhållanden och möjligheter till kreativa och resurssmarta lösningar hos den lokala befolkningen. Men detta måste ske på rimliga villkor för den lokala nivån. Landsbygdsministern har själv konstaterat att byalagen inte ensamma kan åläggas att bygga ut bredbandet.

 

Men det är precis det som nu sker. I de regelverk som omger de 3,25 miljarder som nu satsas på bredbandsutbyggnad på landsbygden förutsätts att byalagen tar en ledande roll för att rådda alla de komplicerade, kunskapsintensiva och ofta mycket omfattande projekt som sammantaget ska fibrera Sverige. Och det i princip utan ersättning. Den ideella tid som visat sig kunna uppgå till cirka 30 procent av varje fiberprojekts värde (1) får inte räknas med som medfinansiering av projektet. Tusentals och åter tusentals timmar investeras i ideellt arbete.

 

Det verkar som om Jordbruksverket i utformningen av sitt regelverk inte bara lägger ansvaret för bredbandsutbyggnaden på byalagen - byalagen förutsätts dessutom att arbeta utan att arbetet värdesätts.

 

Vidare är det så att byar med fler än 200 boende stängs ute från bredbandsstöd. Dessa byar som i statistisk mening räknas som tätorter anses av ansvariga myndigheter som tillräckligt "kommersiellt intressanta" för att kunna fibreras utan stöd. Men det anser inte kommersiella aktörer. Att dra fiber och inte inkludera små byar, som ofta fungerar som små motorer eller servicenoder i bygderna, är kontraproduktivt. Det europeiska regelverket föreskriver helt andra nivåer och tillåter satsningar i tätorter upp till 3 000 invånare.

 

Detta är inte hållbart. Vi anser att regelverket bör ses över och snarast rättas till så att Sverige kan bygga fiber på hållbara grunder!

 

Åse Classon och Staffan Nilsson, ordförande Hela Sverige ska leva  


(1) Att göra det omöjliga. Fallstudie av ekonomiska data från byanät i Norrland. Hans-Eric Sandström och Per Sundin 2015

 

Ulrik Strömberg

Hela Sverige ska leva

Stortorget 7, 2 tr

111 29 Stockholm

08-24 13 50, 070-641 44 14

ulrik.stromberg[at]helasverige[dot]se
www.helasverige.se

 

www.landsbygdsriksdagen.se 

Välbesökt fiberkonferens i Göteborg

Cirka 300 deltagare från lokala fiberföreningar i Västra Götaland hade slutit upp i Svenska mässan i Göteborg för att lyssna på information om fiberutbyggnad, stöd, tjänster och allt som hör därtill.

 

Konferensen var ordnad av Västra Götalandsregionen i samarbete med Bredbandsforum och Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Nils Hertzberg och Anna Wibom från Bredbandsforums kansli berättade allmänt om regeringens bredbandspolitik och Byanätsforum. Förutom detta fick åhörarna information om upphandling, dokumentation, GIS, besiktning, förvaltningsfas, moms och skatter och mycket, mycket mer.

 

Intresset för byanätsfrågor är stort och det är ett enormt viktigt engagemang som finns i de lokala fiberföreningarna, säger Teresia Widigs Ahlin, som representerade Post- och telestyrelsen på konferesen. Det är roligt att majoriteten av deltagarna efterfrågar en konferens av motsvarande slag även nästa år.

 

Material från konferensen hittar du på länken nedan

 

http://www.vgregion.se/sv/Vastra-Gotalandsregionen/startsida/Regionutveckling/Infrastruktur/Bredband/Informationsmoten1/Regional-Bredbandskonferens/