Hoppa till innehållet

100 förslag

100 förslag som utvecklar landsbygden

Våren 2014 efterlyste HSSL riks de 100 bästa förslagen på åtgärder som gynnar livet på landsbygden.

 

Efterlysningen gick ut i alla våra tillgängliga kanaler: hemsidan, pressmeddelande, Landsbygdsriksdagen i Gävleborgs län, nyhetsbrevet, Facebook, med mera. 

 

Här nedan är resultatet av insamlingen – inklusive Hela Sverige ska levas valfrågor – 100 kreativa förslag från hela Sverige. 

 

Tack alla ni som hjälpt oss fylla listan!

 

1.                  Förändra reseavdragen så att de gynnar landsbygden 

 

2.                  Avskriv studielånen för de som bosätter sig på landsbygden i ett visst antal år. 

 

3.                  Gör det möjligt att vara mantalsskriven på sitt fritidsboende under viss del av året. 

 

4.                  Vid etablering av vindkraft ska minst 20 procent erbjudas till lokalt ägande. I Danmark är det lagstiftat om detta. 

 

5.                  Lagstiftning om minst 0,5 procent i bygdepengar – från nettoproduktionen av vindkraften till berörda byar/lokalsamhällen!

 

6.                  Regeringen bör höja bredbandsmålet och besluta att det ska finnas bredband på minst 100 Mbit/s i varenda by, senast 2015. 

 

7.                  Regeringen bör ta fram en tydligare nationell bredbandsstrategi för genomförande av bredbandsmålen, och se till att alla kommuner tar fram strategier och planer som innefattar hela kommunen.

 

8.                  Anslå ytterligare 1,5 miljarder av nationella medel till lokala fibernätverk fram till och med 2015, utöver pengar till sammankopplingen av nätverken. 

 

9.                  Ge en lämplig aktör i uppdrag att organisera ett nationellt supportkansli för alla de fiberföreningar som bygger och förvaltar bredband på landsbygden.  Ge också de resurser som krävs för att organisera och driva supportkansliet.

 

10.              Bestäm en lägsta acceptabla nivå på samhällsservice som varje invånare i Sverige ska ha tillgång till oberoende av bostadsort. 

 

11.              Anslå 150 miljoner per år av statliga medel för etablering och drift av servicepunkter i kommunerna. De 100 miljoner per år som regeringen skjuter till per år via Landsbygdsprogrammet är en bra början.

 

12.              Ge kommunerna ansvar för planering och långsiktig drift av kommunens servicepunkter. Ge dem även ansvar för att tillskjuta resurser för genomförandet i nära samverkan med lokala föreningar och företag.

 

13.              De områden som tillhandahåller naturresurser – vind, vatten, skog och mineraler – till övriga landet ska få ersättning för de ingrepp och olägenheter som det innebär. Vi föreslår en utredning som tar fram en modell för ersättning till landsbygden för exploateringen av dess naturresurser. 

14.              Avsätt ett samlat fondkapital på 100 miljoner till Mikrofond Sverige som är ett nav för de regionala mikrofonderna. 

 

15.              Anslå ett årligt offentligt driftsstöd på minst 500 000 kronor till varje regional mikrofond och 5 miljoner kronor till Mikrofond Sverige.

 

16.              Inrätta ett statligt program om 200 miljoner kronor för en fyraårsperiod för att understödja det folkliga engagemanget för omställningen till ett hållbart Sverige.

 

17.              Ta fram en nationell livsmedelsstrategi som tydligt visar hur Sverige ska öka konsumtionen av inhemska livsmedel. Sverige måste kunna försörja sin befolkning i händelse av krig eller annan liknande kris. 

 

18.              Sätt målet på andelen förnybar energi år 2030 till 90 procent och vidta de åtgärder som krävs för att nå målet.

 

19.              Starta ett brett och djupt norm-, attityd- och värderingsarbete på liknande sätt som vi bygger omställningsrörelsen i Sverige. Ett sådant projekt skulle stötta ett mer initierat och nyanserat samtal om stad som norm, jämställdhet, omställning, unga på landsbygden, med flera ämnen. 

 

20.              Gör det praktiskt möjligt för skolor och liknande att köpa lokalt producerad och ekologisk mat. 

 

21.              Arbeta för att säkra kompetensförsörjningen i mindre städer och på landsbygden för att bromsa urbaniseringen. 

 

22.              Rusta medborgarna så att vi själva kan förebygga och på ett ansvarsfullt sätt agera vid olyckor och andra händelser i vår närmiljö. 

 

23.              Stötta utvecklingsbolag som investerar i samhälle och service. 

 

24.              Ett landsbygdsuniversitet som utgår från landsbygdens behov och förutsättningar. Det skulle kunna vara uppkopplat mot våra bästa universitet för samverkan om forskning och utveckling. Här kan nya yrken växa fram. 

 

25.              Anpassa och tillämpa plan- och bygglagens miljö- och livsmedelsregler utifrån landsbygdens behov och förutsättningar. Exempelvis att kostnader för livsmedelstillsyn debiteras utifrån omsättning. Anpassning av öppettider, säsongsverksamhet, med mera. 

 

26.              Vi behöver användarvänligt kapital som bygger kapacitet lokalt, tillsammans med det humana och sociala kapitalet. 

 

27.              Få till en myndighetsövning som mer handlar om dialog och samverkan, där det ska vara lätt att göra rätt som företagare och medborgare. Hela Sverige ska leva ska vara drivande i att förmedla kontakter och jobba mot kommun och riksdag. 

 

28.              Byt ut den sänkta restaurangmomsen mot sänkt moms för besöksnäringen på landsbygden och i mindre samhällen. Den sänkta restaurangmomsen gynnar främst storstaden, medan sänkt moms för besöksnäringen kan skapa arbetstillfällen på landsbygden. 

 

29.              Den skattesats man betalar ska ta hänsyn till hur långt man har till den service som skatten går till. Alltså hur långt man har till skola, vårdcentral, äldrevård, ambulans, kommunhus, högskola, med mera. Det skulle kunna leda till att det ”inte lönar sig” att lägga ner byskolor, centralisera service etcetera. Och om man vill, så kan man klara sig själv, men då slippa betala för service som man ändå inte får. 

 

30.              Intäkterna från momsen från besöksnäringen ska hamna där den uppkommer, alltså i den kommun där exempelvis övernattningen sker. Det skulle göra det lönsamt för alla kommuner att satsa extra på besöksnäringen. Det medför också att skatten går tillbaka dit där eventuella naturresurser utnyttjas.

 

31.              Vi måste skapa arbeten till hela Sverige och inte koncentrera allt till Stockholm. Därför borde kontor och företag som har sina lokaler i de mest attraktiva delarna av Stockholm, flytta ut till landsbygden. Lokalerna i storstaden som lämnas, kan byggas om till bostäder så att staden är levande även utanför kontorstid. Genom företagsflytten uppstår arbetstillfällen i resten av Sverige. 

 

32.              Vi borde förädla våra träprodukter i Sverige, liksom vår järnmalm. Vi skickar allt för mycket råvaror utomlands som borde förädlas här för att ge arbetstillfällen i mindre städer och byar. 

 

33.              Uppmuntra lokal andelsmat – ett sätt att handla som tar bort mellanhänder mellan producent och konsument. Innan odlingssäsongen bokar man sin beställning av olika produkter hos den lokala odlaren och får sedan sina råvaror när de är klara. 

 

34.              Uppmuntra bredbandsföreningar. De är framtidens metod för att utveckla bygders kommunikation och skapa nya jobb. 

 

35.              Investeringsberedskapsarbete! Där man satsar på långtidsarbetslösa som får ekonomiskt stöd till material och lön. Exempelvis 3 000 kronor per dag och person som skall täcka material och lön. Dessutom avtalsenlig lön. Föreningarna tar på sej arbetsgivaransvar. Detta har tidigare funnits, och fungerar bra. Stödet sköts av de lokala arbetsförmedlingarna. Objekt finns över hela landet, skapar förutsättning för utveckling i hela landet och ger effekt snabbt!

 

36.              Gör inlandsbanan hel igen.  Sträckan mellan Filipstad och Mora ligger i malpåse sedan cirka 30 år tillbaka.
En upprustning skulle innebära otroligt mycket positivt för inlandet i Värmland och norr ut. Konkurrenskraften inom för skogsnäringen och speciellt biobränslesektorn skulle förbättras. Turisttrafiken på inlandsbanan skulle få ett lyft om man kunde åka hela den ursprungliga sträckan från Kristinehamn till Gällivare. Kostnadsberäkningen för att rusta upp de cirka 15 milen var för fem år sedan 650 miljoner kronor. Även om kostnaden idag skulle vara 1 miljard kronor så är det väldigt mycket järnväg för pengarna.

 

37.              Regeringens förslag till skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el särbehandlar villaägare positivt jämfört med boende i flerfamiljshus. Behandla båda boendeformerna likvärdigt!

 

38.              Bland annat Danmark, Nederländerna och Tyskland ligger långt före Sverige i produktion av solel. Där har så kallad nettodebitering tillämpats. Tillåt nettodebitering även i Sverige!

 

39.              För rörligare bostadsmarknad på landsbygden: främja generationsbyggande.

 

40.              Sänk tomtpriserna i landsbygdsområden för att attrahera nyinflyttare.

41.              Ge riktade medel till polisväsendet avsedda för fler lokala poliser på landsbygden.

 

42.              En förutsättning för att landsbygden ska ha en möjlighet att överleva är tillgång till kapital. Samtidigt tar storbankerna mer och mer avstånd från att satsa kapital i småföretag, byggande och boende på landsbygden. Kraven på och tillsynen av bankerna måste skärpas med målet att få bankerna att ta ett samhällsansvar!

 

43.              Vi behöver få fler arbetstillfällen med enkla arbetsuppgifter. Förut fanns arbetsmöjligheter för dem som inte var studiebegåvade, men de är borta. Alla kan inte bli ingenjörer och konsulter.

 

44.              Låt en småföretagare som anställer max tre personer på heltid, få en skatterabatt som motsvarar en viss procent av lönekostnaden för de anställda. Företaget och de anställda ska vara registrerade/skrivna på samma ort. Det blir som en belöning för att företagaren tar ansvar för andras arbetstillfällen. 

 

45.              Frågan om de enskilda avloppen på landsbygden måste lösas för människans och miljöns skull. Cirka 700 000 avlopp är inte godkända. Inrätta ett stöd så att inte enskilda fastighetsägare behöver bygga ut för allt stora kostnader. 

 

46.              Flexiblare strandskyddsregler som gynnar utveckling i kustnära samhällen runt vår långa kust, från Strömstad till Haparanda. 

 

47.              Det behövs en bredbandsgaranti till alla som har väg till byn.

 

48.              Dela inte sönder fastigheter som är mindre än 500 hektar.

 

49.              Skapa möjlighet för mindre jordbruk – mångbruk!

 

50.              Ändra skogsvårdslagen. Förbjud kalhyggen större än en fjärdedels hektar.

 

51.              Inför obligatoriskt kommunalt ekonomiskt stöd till bygderåd och ge dem beslutanderätt för bygdeavgiftsmedel (vattenregleringsavgifter).

 

52.              Skapa förutsättningar för återbefolkning till skogs- och jordbruksfastigheter.

 

53.              Skatt ska betalas i den kommun där källan finns, oavsett om det gäller en skogsfastighet, vattenkraftverk eller skogsbolag.

 

54.              Utdöm ersättning till markägare och fiskerättsägare som drabbas vid överträdelser av fastställda gränsvärden vid gruvverksamhet.

 

55.              För vem är lagstiftningen anpassad? Inte för landsbygden! Anpassa lagarna bättre till förhållanden på landsbygd och i glesbygd.

 

56.              Ge statliga lånegarantier till de som vill bygga på landsbygden. 

 

57.              Låt staten subventionera 50 procent av kostnaden då privatpersoner väljer att bygga nytt småhus i glesbygd. Idag kostar det så mycket att bygga nytt så i vissa områden är det inte realistiskt utan att räkna med stor förlust vid eventuell försäljning. Det kan locka storstadsbor ut på landet.

 

58.              Rovdjurspolitiken dikteras alldeles för mycket uppifrån och antalet djur är underskattat. Ta vara på den kunskap som lokalbefolkningen har och lös mer av rovdjurspolitiken lokalt. 

 

59.              Det ska finnas medel avsatta för långsiktiga integreringsprojekt även på landsbygden

 

60.              Underlätta för integreringen av nysvenskar ut till landsbygden, exempelvis genom att, i samverkan med samhällsföreningar och invandrarföreningar, anordna bussturer till landsbygdens sevärdheter och byar. Turen kan avslutas med storfika med ortsbefolkning och bussdeltagare i en på landsbygden liggande samlingslokal. Syftet är i första hand att ge nysvenskar möjlighet att bekanta sig med landsbygden och i andra hand visa på de möjligheter som finns med att bo på landsbygden och att det finns mycket prisvärda hus och ofta även med möjlighet att bo nära allfarvägar. Ska landsbygden överleva måste vi öppna upp den för våra nysvenskar. 

 

61.              Kommunala visioner för stad och landsbygd behövs, som förankras brett med invånarna. Visionen/planen ska vara på lång sikt så att inriktningen hinner börja verka. Visionen/planen ska finnas närvarande vid både politiska beslut och tjänstemannabeslut. Hållbarhet, omställning och lokal ekonomi ska ingå i visionen.

 

62.              Använd momssatser för att styra konsumtionen mot mer hälsosam mat. Kategorisera maten utifrån hur nyttig den är ur olika aspekter och sätt lägst moms på den mat som är bäst ur hälso- och hållbarhetsperspektiv.

 

63.              Uppmuntra lokala valutor, de stöttar den lokala ekonomin och främjar småskalighet.

 

64.              En statlig satsning på turism behövs, exempelvis med personer som anställs på regional nivå för att stötta samverkan mellan olika turistaktörer. De regionala turismsatsningarna måste samlas på ett ställe så att man som konsument får en samlad bild av vad regionen har att erbjuda.

 

65.              Andelsjordbruk innebär många fördelar; riskspridning, garanterade kunder och bonden får insatsen på våren då mycket pengar ska betalas ut. För kunden innebär det att man vet vad man stoppar i magen. Formerna för ett bra andelsjordbruk borde utforskas. Det måste också bli lättare för konsumenter och producenter att hitta varandra.

 

66.              Skogsbruket är viktigt för Sveriges ekonomi och att ursprungsmärka trä skulle kunna öka efterfrågan om lokalt producerat trä.

 

67.              Ett bra sätt att integrera nyanlända barn är att bussa ut dem till skolor på landsbygden.

 

68.              Lärarhögskolorna måste lära ut fjärrundervisning till blivande lärare.

 

69.              Skapa närarbetsplatser för distansarbetare, exempelvis på en bygdegård där man kan sitta och arbeta tillsammans och få arbetskamrater.

 

70.              Låt nätbyggande företag bygga ut fiber i storstäderna enbart om de åtar sig att bygga ut på landsbygden. Använd en licens som kan dras in om inte kraven uppfylls.

 

71.              Kulturskolan ska vara avgiftsfri och öppen för alla. Uppmuntra samverkan mellan dem och andra aktörer – exempelvis bildningsförbund.

 

72.              Inför en differentierad arbetsgivaravgift liknande den som finns i Norge. I Norge har man konstruerat detta system efter geografiska zoner där hänsyn tas till hur pass långt ut på landsbygden området ligger. Detta innebär att längst upp i Nordnorge behöver arbetsgivarna inte betala någon arbetsgivaravgift alls. Dock ser arbetsgivaravgiften lite annorlunda ut i Norge men det hindrar inte att ett liknande system kan införas i Sverige.

 

73.              Ge ökat transportstöd till livsmedel på landsbygden.

 

74.              Höj ersättningen till ombud för post, apotek, spel, etcetera.

 

75.              Lika inköpspriser för lanthandlare från grossist som för stora butiker.

 

76.              Sluta att importera livsmedel som svenska bönder själva kan producera. Strunt i argumentet om fri konkurrens genom fri import och låt det gälla materiella ting och sådana livsmedel som inte är möjliga att producera här. På det sättet kan vi rädda landsbygden och svenska bönder från utarmning.

 

77.              Stimulera skapandet av svenska CSA:s (Community supported agriculture), alltså kooperativ lokal livsmedelsproduktion.

 

78.              För att få fart på stadsnära odlingar och på sikt få volym i vår lokala ekologiska produktion, måste vi stötta lokala producenter under en inledningsfas. Exempelvis att skapa lokal grönsaksodling i växthus som tar hand om spillvärme från värmeproducenter och andra. Försök görs redan i flera städer, exempelvis Gävle och Härnösand.

 

79.              Se över lagstiftningen för samhälligheter, alltså samförvaltning av mark, för att göra det enkelt att avkastning av förvaltningen går till bygdens utveckling.

 

80.              Hela livsmedelskedjan måste bli mer lokal. Lokal ekologisk livsmedelsproduktion, lokal livsmedelsdistribution, lokal livsmedelsförädling och lokal/regional upphandling av livsmedel.

 

81.              Stötta framtagandet av lokalekonomiska resursanalyser och lokala omställningsplaner utifrån hoten inom energi, miljö/klimat, ekonomi och sociala frågor.

 

82.              Stöd lokal solelsproduktion.

 

83.              Stoppa mediekoncentrationen med nedläggningen av lokalredaktionerna för TV4.  Vi behöver nyheter från hela Sverige.

 

84.              Frågan om flexibel kollektivtrafik måste tas med i alla aspekter av den lokala planeringen.

 

85.              Lagstifta att storbankerna årligen ska avsätta exempelvis 1,5 procent av sin vinst i en fond med riskvilligt kapital för utveckling av landsbygden.

 

86.              Utveckla kombinationslösningar för transporter på landsbygden. Förändra regelverket för att underlätta detta.

 

87.              Lokal förvaltning kan ge nya arbetstillfällen om turismentreprenörer tillåts att utveckla anpassade aktiviteter inom naturreservaten. Länsstyrelserna bör bli mer tillåtande.

 

88.              Regeringens delegering till Trafikverket att ensidigt besluta om generella hastighetsgränser utan hänsyn till vägstandard bör återkallas. Lokala och regionala myndigheter och organisationer bör ha ett större inflytande vid beslut om lämpliga hastighetsgränser längs det lokala och regionala vägnätet.

 

89.              Fler och fler kommer att behöva starta eget så förenkla för dem som vill, och gör det tryggare. Låt ungdomar ha kvar tryggheten med A-kassa och andra trygghetssystem som egna företagare, i alla fall upp till 26 år.

 

90.              Där man arbetar med landsbygdsutvecklingsfrågor ur olika aspekter (Jordbruksverket till exempel) så ska det i arbetslagen vara minst 50 procent personer som lever på landsbygden eller har gjort det sammanhängande fyra till fem år de senaste tio åren. Detta är också oerhört viktigt bland personer som arbetar med revisioner och liknande. Ska de utvärdera projekt bör man kräva att de själva har erfarenhet av att driva projekt. 

 

91.              Det måste finnas ett utbud av kultur i hela landet. En ökad satsning på de allmänna samlingslokalerna, bygdegårdar, Folkets hus och nykterhetsrörelsens lokaler gör detta möjligt!

 

92.              Möjliggör för exempelvis långtidsarbetslösa att praktiskt hjälpa till med att rusta upp stadskärnan/samhället/byn och undvik att se detta som konkurrerande verksamhet till etablerade företag. En levande och fin miljö gör samhället/byn/staden mer intressant att leva i och besöka.

 

93.              Ställ krav på företag som får någon form av etableringsstöd från kommunen, att de stannar i bygden en viss tid. Annars flyttar de ofta till annan och större ort när viss tillverkningsvolym uppnåtts.

 

94.              Förbättra servicen vad gäller köp av tågbiljetter. I vissa städer går det bara att köpa sms-biljetter eller e-postbiljetter, men det räcker inte i vissa fall. Man måste kunna köpa biljetter utan att ha tillgång till elektronisk kommunikation.

 

95.              Sverige borde ta efter Danmark och med mindre avstånd mellan rastplatserna och separata cykelvägar utmed landsvägarna.

 

96.              Digitalisera de små samlingslokalerna. Med kraftfullt internet på plats, kan de bli kommunikationscentran för både internetbaserade servicelösningar, kultur samt distansarbetsplatser.

 

97.              Samordna varutransporter från centralorten till byarna. Ju fler företag som fraktar gemensamt, ju billigare blir det att frakta till lanthandlar och affärer som ligger vid sidan om de stora vägarna. Ta med landsbygdsföretagens varor på tillbakavägen för vidare spridning.

 

98.              Frågan om hanteringen av kontanter för landsbygdsföretag och föreningar måste lösas. Fortfarande krävs att de hanterar kontanter i sina verksamheter.

 

99.              Rusta upp det finmaskiga vägnätet. Vissa vägar är så dåligt underhållna, med exempelvis stora hål i körbanan, att de nästan är farliga att köra på. Bra vägar minskar avstånden!

 

100.          Lanthandlar som är ombud för systembolaget bör få ha ett mindre lager systemvaror för direktförsäljning. Det ger bättre service till landsbygdsbor och lanthandeln får ökad omsättning!